Jag minns en svag antydan till irritation i rösten som efter en lång dag mötte mig med ett ”hej”. Det är mer än 20 år sedan, men jag kommer också ihåg min omedelbara tanke som var ”Det måste vara något jag har gjort!” Att jag hade varit iväg hela dagen och rimligtvis inte hade kunnat göra något slog mig inte ens. Det var som ett filter jag bar med mig och som ofta hamnade mellan mig och den jag pratade med: ”Det du känner beror säkert på mig.”
Vi har alla vår egen unika uppsättning filter med oss. Tankar, övertygelser och upplevelser vi bär med oss från tidigare i livet som är med och påverkar hur vi tänker, lyssnar, tolkar, kommunicerar och gör val. En del är i-stunden-filter (”Väckarklockan ringde inte; hur ska jag nu hinna?”) medan andra är sådana vi burit med oss över tid (”Kanske det är något fel på mig.”). En del begränsar oss (”Det kommer aldrig att gå!”) medan andra är stärkande (”Idag är en ny dag som bär nya möjligheter!”)
Föreställ dig att du går på en trottoar och plötsligt hör du en bekant röst som säger ”Men, vad gör du här? Så roligt att se dig, det var inte igår!” Känn sedan hur upplevelsen av det mötet ändrar karaktär beroende på vilket filter du lyssnar genom:
Aaaargh, jag visste väl att jag skulle ha gått andra hållet... nu kommer jag inte härifrån på en kvart.
Vilket trevligt sammanträffande! Och jag som först hade tänkt ta en annan väg hem.
Hjälp, jag kissar snart på mig...
Å, vad skönt att se ett bekant ansikte.
Hmm, borde jag säga något om att hon har mat mellan tänderna?
Hon är säkert bara artig och pratar med mig för att vara snäll.
Stängde jag egentligen av spisen innan jag gick?
Ibland är våra filter lätta att identifiera och adressera (”Sömnen har varit dålig ett par nätter.”, ”Jag har fått ont i en tå.”, ”På jobbet pratades det om indragningar och besparingar men vad innebär det för mig?”) och de behöver inte bli avgörande för hur närvarande vi är när vi möter någon eller vilka val vi gör. Men ibland är vi så vana vid dem att vi inte märker att de är filter utan istället upplever dem som sanningar (”Ingen tycker om mig.”, ”Jag måste vara född med otur.”).
Men det betyder inte att de är sanna. Ofta är de saker vi har fått höra eller slutsatser vi har dragit under vår uppväxt och ibland kan de behöva utmanas lite. Första steget är ofta att bara bli medveten om dem, att börja lyssna till den inre dialogen vi alla har. "Den här tolkningen jag gör… det jag hör i dessa ord… vem har lärt mig det?" "Jag har en tanke om att det inte är okej att visa sig sårbar eller be om hjälp. Var kommer den ifrån?"
Det är viktigt att veta att våra filter inte är något som är dåligt. De kan hjälpa oss identifiera behov vi har. De kan också ge oss ökad förståelse och empati gentemot andra människor och deras filter. Men upplever vi att de är högljudda, begränsande eller bidrar till att vi inte mår bra, så kanske det är dags att sätta sig ner och börja lyssna på vad de har att berätta. Vilken uppgift har det här filtret i mitt liv? På vilket sätt har det tjänat ett syfte? Och vill jag ha det kvar eller vill jag nu välja en ny tanke?
Det här är exempel på saker man kan kika på och jobba med tillsammans i coachande samtal. Vill du veta mer? Läs gärna vidare om hur jag arbetar här på hemsidan. Är du nyfiken på om det här kan vara något för just dig? Varmt välkommen att boka ett kostnadsfritt samtal helt utan förbindelser för att prata om hur detta kan vara till hjälp för just dig där du är i ditt liv, här:
I värme,
Karolina
Comments