Kan du känna igen dig i att läsa eller höra något som verkar insiktsfullt och sant, kanske till och med nicka och hålla med, men därefter trängs det undan till förmån för en massa annan information och intryck? Det blir något som flyger förbi men inte något som landar.
Men sen finns det också de ord som kommer i vår väg och som klingar an något i oss. De som blir mer än enbart ett klokt uttryck för nu handlar de plötsligt om oss och vi kan känna igen oss själva i dem. Kanske är det något vi inte hört eller läst förut. Eller så är det något vi många gånger stött på men som plötsligt får en djupare innebörd.
En sådan upplevelse hade jag för en kort tid sedan. Jag hade ett samtal med en coach och denna gång var det jag som var mottagaren för coachingen. Vi pratade om ett område i livet som jag jobbat med ett tag. ”Vad vill du?” frågade hon mig efter en liten stund. ”Om du skulle beskriva hur du önskar att det vore, vad skulle du säga då?” Detta i sig är ingen konstig fråga, särskilt inte i ett coachingsamtal. Men jag blev alldeles ställd.
”Jag vet faktiskt inte.” sa jag till slut. ”Det är som att jag inte ens kan föreställa mig något bortom det som är just nu.” Hon såg på mig. ”Men du, då skapar vi en föreställning åt dig. Men kanske att vi i så fall behöver börja med det som du inte vill. När du tänker på det här området i ditt liv, kan du ge mig några exempel på hur du inte vill att det ska vara?”
Det hade jag inga som helst svårigheter med. Och utifrån de punkter jag tog upp kikade vi sedan på vad dess motsatser var och steg för steg föddes en ny vision framför mina ögon.
Jag har några gånger mött uttrycket som säger att ibland går vägen till den vi är via den vi inte är. Och i det här samtalet fick jag även uppleva att ibland blir det tydligare för oss vad det är vi vill när vi först möter det vi inte vill. Vid något tillfälle har dessa ord yttrats och blivit ett klokt uttryck men nu landade de istället för att bara flyga förbi.
Och jag påmindes om två saker. Den första är hur lätt det ibland kan vara att fastna i ett tänk som säger att jag inte är den jag vill vara, att jag inte har den upplevelse jag önskar. Men också hur detta tänk kan användas som en kompass och hjälpa mig se vilken riktning jag då istället behöver ta för att komma närmare det som mer stämmer överens med mina drömmar och mål.
Vad vill du?
I värme,
Karolina
Käraste Karolina! Dina ord var en väckarklocka! Precis vad jag behövde! Har lite svårt med min 92 åriga Mor,som flyttade till ett hem nyligen. Jag är i Budapest på besök hos henne. Bor i en villa som jag ärvde,fullt med minnen av olika slag. Nu ändrar jag väg tills jag hittar vad jag vill.
Med oförändrad kärlek
Violinfröken